«TALAQ» PEN «AJYRASAMYN» SÓZI BIRDEI SANALA MA?

13 aqpan 2024 964 0
Оqý rejımi

Jaýap: Talaq – arab tilinde «jiberý, bos qoıý» degendi bildiredi. Al sharıǵattaǵy maǵynasy: «Ol – arnaıy sózdermen nekelik odaqty buzatyn sharıǵı úkim»[1].

Talaq ekige bólinedi:

1. Sarıh (ashyq) aıtylǵan talaq. Bul eshqandaı nıetke qaralmaıtyn, mindetti túrde áıeline qaratylyp ashyq aıtylatyn talaq. Mysaly «Sen talaqsyń!», «Sen talaq etilgensiń!» degen sııaqty «talaq» sózinen alynǵan maǵynalas sózdermen bolýy kerek[2].

Hanafı mázhabynda erli-zaıyptylardyń arasyndaǵy nekelik odaqty buzýǵa ǵana qoldanatyn sózder «sarıh (ashyq túrde aıtylǵan) talaq» bolyp sanalady. Imam áz-Záılaǵı: «Sarıh – negizgi maǵynasy ashyqtalǵan, tipti murat-maqsaty aıqyndalǵan sóz, ıaǵnı týra nemese astarly maǵynaly bolsa da tyńdaýshy bir esitkennen túsinetin sózge aıtylady»[3].  

2. Kınaıa (astarlap aıtylǵan) talaq. Buǵan talaqty da, basqa maǵynalardy da óz ishine syıdyra alatyn sózderdiń barlyǵy jatady. Sondyqtan bul sózder aıtylǵan kezde nıet talaq bolǵan bolsa ǵana talaq túsedi, al nıet talaq bolmasa túspeıdi. Mysaly, eri áıeline «úıińe bar» deıtin bolsa, bul sóz «ata-anańdy zııarat etip qaıt» nemese «ajyrastym, úıińe ket» degen maǵynany bildirýi múmkin[4].

Sondyqtan qazaq tilinde ajyrasý nekeni buzýǵa arnalǵan sóz bolǵandyqtan talaq sózimen maǵynasy bir sanalady.  

 

QMDB Sharıǵat jáne pátýa bólimi

 

[1] Márǵınanı, «ál-Hıdaıa sharhý bıdaıatı ál-mýbtadı». 3/150.

[2] Mýhammad Ábý Zahra, «ál-Ahýalý ásh-shahsııa». 296.

[3] «Tábııný ál-háqaıyq shárhý kánzı ád-dáqaıyq», 3/39.

[4] Hanafı mázhabynda eri men áıeli talaq jaıly sóz etip jatqanda áıeli «maǵan talaq ber» dese, oǵan eri «úıińe bar» nemese «ózińmen ózińsiń» dep jaýap berse nıetine qaramastan talaq túsedi (Mýhammad Ábý Zahra. Ál-ahýalý ásh-shahsııa. 296-aıat.)

 

 

 

Pіkіrler Kіrý